Igår var vi i trollskogen. Ettåriga dottern hängde i
bärselen på mitt bröst. Marken och stenarna täckta av grön mossa. Döda träd låg
där de fallit i stormar för åratal sedan. Solen lyste på oss i smala strålar
genom grenverket.
Ettåringen såg sin
första citronfjäril, sträckte ut sin lilla hand och pekade tills den försvunnit
bakom stammarna.
Och jag tänkte:
hoppas hon väljer att återkomma till sådana här platser som vuxen. På något
sätt kändes det oförklarligt viktigt att hon så småningom skulle se det jag
såg, värdera det jag värderar i denna skog. Kanske är en sådan tanke ren egoism
från min sida: önskan att hon ska förbli bunden till mig och dem som var före
mig.
Det hade troligen varit
på liknande sätt om jag varit religiös: visst hade jag önskat att hon skulle
följa min tro, besöka min kyrka, sjunga samma psalmer och tro på samma heliga
ord. Hade det inte i viss mån känts som om hon skulle kastas ut i ett kallt och
hårt universum utan det i kappsäcken? Men vänta nu, är det inte just religiös
jag är – på ett mycket svenskt sätt. Är inte trollskogen min katedral, ljuset
som silar ner genom grenverket samma strålar som faller genom kyrkfönstrens
mosaik? Är inte de döda träden mina heliga reliker?
Jag kommer att tänka
på allt det här efter att ha läst första delen i Maciej Zarembas reportage om
den svenska skogen i dagens DN. Hans artikel belyser något mycket viktigt som det
talas oförklarligt lite om: vad som händer med våra skogar. Sanningen är att de
någorlunda naturliga skogarna håller på att försvinna till förmån för något som
kan liknas vid ett miljonprogram av trädplanteringar, oftast granar, i räta
rader. Det finns säkert en hel del logik i detta, företagsekonomisk och
nationalekonomisk. Men jag föreställer mig debatten om våra kyrkor skulle jämnas
med marken i samma takt för att bereda plats för betongbyggnader. När däremot skogen,
som för oss svenskar har minst lika stort värde som kyrkorna, skövlas är det få
som protesterar. Men det verkar i alla fall hända något i debatten: i onsdags Uppdrag granskning om IKEAs skövling av Karelens urskog och idag Maciej Zaremba om den svenska skogen.
Zaremba i DN: Sveriges nya miljonprogram (del 1 av 5
Björn Wiman i DN: Skogen är inte bara en fråga om...
Björn Wiman i DN: Skogen är inte bara en fråga om...
utmärkt, helt riktigt
SvaraRaderamvh hb, ... //runby-skogen.se
Jag värnar både skog och kyrka. Kan bara hålla med dig. Skogsplanteringarna är inte "naturliga". Mina svampställen försvinner med skövlingen och i nyskogen växer möjligen några enstaka sorter.
SvaraRadera